diala

Nu har vi just kommit till vårt nya hus på Grönland! Vi är snart klara med mit rum. Alla behöver varsitt rum...... Men vad händer ja,vad händer jag får dela med min lillebror som är ett år! Vilken meningslös sommar! Alla mina vänner bor kvar i England som vi bodde i innan vi flyttade till den här svinstian!...
-Valeja,Samo,Karisa det är mat! Hörde jag mamma ropa.
Jag heter Valeja och är 11 år. Mina lille bröder heter Samo och Remo. min storasyster heter Karisa och föddes i Frankrike för 15 år sedan. Hon hade redan fått vänner men jag har inte ens fått börja i skolan  på Grönland jag ska göra det om en vecka.
-Valeja kom nu då och ta med dig Remo ner! Jag fick som vanligt bära Remo ner för att vi delade rum! Alla i min förra skola fick egna rum men jag delade med Karisa förut.
Hon är alltid snäll med mig jag skulle heldre dela med henne än min skrikiga lillebror.
-Kom nu Valeja din tofù kallnar! Jag gick långsammt ner för den långa trappan och hörde hur mamma och pappa pratade om deras nya jobb....
Mamma hade börjat jobba som ridlärare och pappa som bilmekaniker.
Varför skulle jag alltid stanna hemma med min lillebror på dagarna och inte mamma. Okej okej jag har ändå inget att göra men att mata honom med den jobbiga flaskan gör mig galen! Han gör mig galen! Allt gör mig galen just nu jag skulle bara vilja åka tillbaka till England men Karisa! Karisa längtar inte ett dugg hem säger hon men ibland så tycker jag att hon ligger och snyftar inne på sitt rum......... Men Karisa brukar inte ljuga särskilt mycket... Inte mer än vanliga mäniskor i allafall. Jag åt fort sedan gick jag en proemad med vår hund som heter Milla. Hon är en liten terrier från England.                                                           FORTSÄTTNING FÖLJER